Den 14 november inträffar en supermåne. Vår största satellit kommer då att befinna sig närmare oss än den gjort på 68 år. Senaste gången vi var så här nära varandra var 1948, och nästa gång kommer att vara 2034. Så ta chansen och ge dig ut och fota! Bästa tiden för oss i Sverige kommer vara mellan klockan 02 och 06 på måndagsmorgonen, så det här är ett fotouppdrag för riktiga nattugglor. För mer exakta tider rekommenderar jag astroinfo.se.
Svårt att exponera rätt
Överexponerad måne över Bastugatan
Hur får man rätt exponering mot månen? Det är lätt att misslyckas. Månen är relativt ljusstarkt, så försöker du få med en mörk förgrund i din bild är risken stor att månen blir en utfrätt högdager.
Månen lyser därför att solen lyser på den. Månen är vårt motiv i direkt solljus. Men då månlandskapet är ungefär ett bländarsteg mörkare än ett genomsnittligt landskap här på jorden får vi använda f/16-regeln och öppna bländaren ett steg.
Det ger att om du ställer bländaren till f/11 så borde din slutartid kunna vara ungefär samma som ljuskänsligheten hos din film eller sensor. ISO 100 ger slutartid 1/100-sekund. Resultatet borde ge en medelgrå måne. Det är en tumregel, så mät och testa för mer exakta resultat. Jordens atmosfär stjäl en del ljus, mer när månen är nära horisonten.
Varför alls fotografera månen?
För att vi kan, och för att det inte är helt enkelt. Det är tekniskt och det kräver en del utrustning. En lyckad månbild är något att skryta med.
Måne över byggarbetsplats.
Jag har många misslyckanden bakom mig. Problemet är oftast att jag gör det för svårt för mig; att jag försöker ha med en cool förgrund eller så. Andra gånger har jag inte med mig rätt utrustning. Någon gång har jag försökt använda Tri-X i småbildsformat, och det blev inte så bra.
Mitt vanligaste problem är otur med vädret. Det verkar gälla vid de flesta himlafenomen.
Och dessvärre krävs det en del utrustning för att lyckas väl. Det är inte alltid jag bubbar runt ett objektiv längre än 200 mm. Och det är nog vad som krävs. Ett stativ är nästan ett måste, även om biltak, grenklykor och skidstavar också kan fungera. Fjärr- eller kabelutlösare hjälper, men man kan också använda självutlösare.
Förslag på inställningar
Måne över Chamonix
- Grund-ISO. Ställ in det lägsta ISO som din kamera enkelt medger, oftast ISO 100. Läs din handbok. Undvik auto-ISO.
- Fotografera i manuellt läge (M). Om din kamera har en inbyggd spotmätare så använd den.
- Använd inte bildstabilisering.
- Använd stativ.
- Använd fjärr-, kabel- eller självutlösare.
- Fokusera manuellt till evigheten. Stäng av autofokus.
- Ställ in bländare f/11. Börja där och var beredd att ändra.
- Ställ slutaren mellan 1/125 och 1/500. Månen rör sig faktiskt fort, och du vill inte ha rörelseoskärpa.
- Gör provexponeringar om du fotar digitalt. Staffla – ta flera bilder med olika exponeringar. Överexponera ett steg. Underexponera ett steg. Eller ett och ett halvt. Eller två. Särskilt om du använder film.
- Om du har en spegelreflexkamera, läs på hur du gör för att lyfta spegeln innan du exponerar. Det tar bort möjlig skak-oskärpa som uppstår när spegeln lyfts. Ett sätt kan vara att fota i ”Live-view”. Läs din handbok.
- Släng inga bilder förrän du kollat dem i ditt bildbehandlingsprogram. En del går att rädda, och förmodligen kommer du att vilja jobba lite med din bästa bild också.
- Anteckna bländare, slutare, fokallängd och liknande om du fotar analogt. Du kommer vilja reproducera ditt bästa resultat. Eller åtminstone ha en bra utgångspunkt när du ger dig ut nästa gång.