Förra veckan skrev jag om begränsningar, som har mer med betingelserna runt bilden att göra. Nu ska vi fokusera på förenklingar i själva bilden. Som fotograf vill jag vara tydlig, och det gör jag genom att ta bort störande element.
Målet är en bild med få distraktioner, få element. Klarast och tydligast blir det naturligtvis när man, som på dagens bild, kan jobba igenom hela idén. Arrangera motiv, bakgrund och ljus precis som man vill. Men det är sällan jag jobbar så.
På riktigt
Att förenkla motivet när man befinner sig på språng är klart marigare än när man befinner sig i en studio. Bra ljus är det viktigaste, men det andra man letar efter är en bra miljö, med en förgrund och bakgrund som inte stör bilden.
När jag fotograferar på gatorna är det just så jag jobbar, men då har jag inte ens mitt motiv på plats. Utan jag komponerar en förgrund och en bakgrund, och sedan får jag lurpassa på ett lämpligt motiv. Det är lite som att bygga en scen och hoppas att rätt skådespelare skall dyka upp.
Separation
Det jag är ute efter är separation. Det skall vara tydligt vad som är motiv, och jag vill ha med så lite irrelevant information som möjligt. Jag använder mig av några olika verktyg:
Utsnittet är, som jag tidigare konstaterat, det bästa verktyget vi har att tillgå. Det som inte är med på fotografiet stör inte.
Negativ yta, eller tom yta, är ett bra sätt att separera ut själva motivet. Enfärgade fält, ytor utan för mycket struktur blir negativ yta. Områden där ögat inte har något att fästa sig vid förenklar bilden.
Ett kort skärpedjup kan dels användas för att eliminera störande element i någon mån, dels kan man använda det för att skapa negativ yta i områden som annars har för mycket struktur, som en gräsmatta eller en tegelvägg.
Svartvita bilder gör att ögat fokuserar mer på konturer och former. Så länge de grå nyanserna separerar, vill säga. Tydligheten kan också bli sämre om färgerna återges som alldeles för jämngrå nyanser. Tänk efter före, och använd filter.